Bakgrund – inledning och elevhälsans uppdrag
Skollagen säger att elevhälsan ska vara förebyggande och hälsofrämjande, vilket betyder att ALLA elevers hälsa och lärande står i fokus för elevhälsans arbete. Vidare handlar det om i det förebyggande arbetet att hitta eventuella riskfaktorer som kan medföra ohälsa och därmed på ett tidigt stadium identifiera behov av stöd. Målsättningen ska vara att arbeta mer med friskfaktorer än riskfaktorer.
Elevhälsans uppgift måste vara att se BARNET, inte bara eleven. Elevhälsa handlar vidare om människosyn, förhållningssätt och bemötande. Elevhälsans arbete börjar och finns överallt vilket betyder att elevhälsans arbete berör ALL PERSONAL på vår skola. Det pedagogiska arbetet bör utvecklas utifrån goda relationer mellan skolans personal och elever vilka bygger på samspel och respekt.
Elevhälsans uppdrag är att arbeta främjande och förebyggande samt vid behov åtgärdande. Elevhälsans uppdrag är att tillsammans med skolans personal skapa förutsättningar för att elevernas lärande, utveckling och hälsa främjas. Detta betyder att elevhälsan ska hjälpa till att skapa bra miljöer för detta samt därmed förebygga eventuella hinder, svårigheter och ohälsa. Målet ska vara att våra elever har god tilltro till sig själva och goda kunskaper inför högstadiet och vidare i livet.
Elevhälsoplanens syfte
Syftet med vår elevhälsoplan är att den ska vara ett stöd för att ALL PERSONAL arbetar för ett likvärdigt elevhälsoarbete som ska vara hälsofrämjande och förebyggande. Dessutom ska elevhälsoplanen vara ett stöd i det åtgärdande arbetet vad gäller arbetsgången i elevärenden.
Styrdokument och litteratur
- Skollagen (2010:800)
- Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2011)
- Vägledning för elevhälsan (Skolverket och Socialstyrelsen, 2014)
- Strategi för elevhälsan i Norrtälje kommun (2015-03-31)
- Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (Skolverket, 2014)
- Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd (Skolverket, 2014)
- Elevhälsa börjar i klassrummet (Lars H Gustafsson, 2009)
- Att utveckla elevhälsa (Petri Partanen, 2012)
Främjande, förebyggande och åtgärdande elevhälsoarbete
Elevhälsans ansvar och organisering
Skolans elevhälsoteam består av rektor, skolpsykolog, skolsköterska samt specialpedagog. Elevhälsoteamet har regelbundna mötestider där anteckningar förs. Dessa mötestider ska planeras och bokas in vid varje terminsstart. Dokumentation kring ärenden och åtgärder som förs ska följas upp samt utvärderas. Elevhälsoteamets dokumentation ska följas upp med skolans personal genom rektor eller specialpedagog vid skolans elevträffar vilka sker en gång per månad, och vid klasskonferenser en gång/termin. Vid dessa träffar diskuteras alla elever på skolan. Det förebyggande elevhälsoarbetet planeras vid dessa träffar och skolan strävar efter hög personalnärvaro bland eleverna. Det förebyggande elevhälsoarbetet ska genomsyra hela verksamheten och ALL personal ska bidra till att skolan är en trygg plats för våra elever. Skolans och elevhälsans uppgift är att främja lärande, överföra och gestalta de grundläggande värdena samt i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling. Det förebyggande elevhälsoarbetet förs också vidare till de arbetsplatsförlagda träffar som sker med all personal varje månad.
- Rektor har det övergripande ansvaret för elevhälsoarbetet och ska samordna insatser samt tillsammans med huvudmannen samordna resurser. Rektor är ytterst den som fattar beslut.
- Skolsköterskan har tillsammans med skolläkaren medicinsk kunskap. Skolsköterskan deltar i det förebyggande och främjande elevhälsoarbetet samt har individuella hälsobesök. Dessa besök innebär hälsoundersökningar, vaccinationer och hälsosamtal. Skolsköterskan har dessutom en samtalande roll vad gäller individuella kontakter med elever och vårdnadshavare, vilka är i form av karaktären stödjande, insikts- och motiverande.
- Specialpedagogens arbete ska i första hand vara förebyggande och hälsofrämjande. Specialpedagogen ska medverka i det förebyggande arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Specialpedagogen ska arbeta konsultativt till pedagoger med anpassningar i lärmiljön, ge stöd i att vid behov förändra arbetssätt, upprätta åtgärdsprogram med elever och vårdnadshavare samt därmed också ansvara för sammanställning av elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen ska i samverkan med elevhälsan och pedagoger följa upp, utvärdera samt arbeta med skolutveckling för att möta ALLA elevers behov. Specialpedagogen ska genomföra pedagogiska utredningar på organisations- grupp och individnivå. Specialpedagogen arbetar för att adekvata material och hjälpmedel köps in till de elever som är i behov av detta. Specialpedagogen kan också vid behov vara en kvalificerad samtalspartner/handledare för pedagoger i grupp/individuellt samt med föräldrar. Specialpedagogen ska vara uppdaterad inom aktuell skolforskning och därmed delge kollegor aktuell information.
- Skolpsykologen deltar i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Skolpsykologen utgår från ett konsultativt förhållningssätt och ska tillföra kompetens vad gäller barnens psykiska utveckling och kunskap kring elevgrupper och grupputveckling men också inom neuropsykologi, pedagogisk psykologi och utvecklingspsykologi. Skolpsykologen ska göra psykologisk utredning vid behov samt arbeta med rådgivning och stödsamtal till elever och föräldrar utifrån skolrelaterade svårigheter.
- Kurator deltar i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Kurator har socionomexamen och har således social och psykosocial kompetens. Kurator arbetar med rådgivning och stödsamtal till elever och föräldrar.
Arbetsgång för elever vid elevhälsoärenden
- Mentor/berörda pedagoger/annan personal uppmärksammar behov hos elev. Samtal sker mellan elev och mentor/pedagog, också i samråd med specialpedagog. Behovet börjar utredas. Ärendet behandlas dessutom vid personalgruppens elevträff. Observationer av elever görs av lärare och/eller kurator.
- Vidare kontaktas vårdnadshavare av mentor/specialpedagog. En pedagogisk utredning görs i samverkan med elev, vårdnadshavare och mentor samt specialpedagog. Dessutom konsulteras elevhälsan. Rektor ansvarar för att se till att en pedagogisk utredning görs. Uppdraget med att göra den pedagogiska utredningen, vilken sker på organisations- grupp och individnivå, är också delegerad av rektor till specialpedagog/klasslärare. Om specialpedagog saknas lämnar klassläraren kartläggningen till kurator.
- Utifrån den pedagogiska utredningen görs sedan en analys av inblandade pedagoger och specialpedagog. Specialpedagogen/klassläraren och kurator tydliggör därefter elevens behov, det kan vara såväl anpassningar inom klassens ram eller/och behov av särskilt stöd. Är eleven i behov av särskilt stöd görs en bedömning av vilket särskilt stöd som behövs samt i vilken omfattning.
- Elevens behov av särskilt stöd (en beskrivning av det särskilda stödet) förs då in i åtgärdsprogrammets första del. Rektor eller specialpedagog (som också delegerats beslutsfattandet) fattar beslut om särskilt stöd. I åtgärdsprogrammets andra del ska åtgärderna redovisas vilka behöver vara såväl konkreta som möjliga att utvärdera.
- Specialpedagogen/pedagogen utför åtgärdsprogrammen, vilket alltid sker i samverkan med elev och vårdnadshavare. Om det finns behov av extra anpassningar så dokumenteras dessa i den individuella utvecklingsplanen.
- Såväl extra anpassningar som åtgärdsprogram utvärderas i samverkan mellan specialpedagog/pedagog, elev och vårdnadshavare. Detta görs vid åtgärdperiodens slut men kan också ske under åtgärdsperioden. Åtgärdsperioderna bör inte vara för långa eller innehålla för många åtgärder, hellre fler och kortare perioder. Det är viktigt att eleverna känner att de lyckas. Målsättningen är alltid att eleverna ska lyckas och på sikt nå kunskapskraven!
Dokumentation och utvärdering av åtgärder
- Elevhälsoteamets möten dokumenteras och åtgärder följs upp av rektor eller specialpedagogen med pedagoger, elever och vårdnadshavare. Elevhälsoteamet följer också upp och utvärderar sitt arbete inom teamet.
- Dokumentation för extra anpassningar sker i den individuella utvecklingsplanen. Dessa följs upp av ansvarig pedagog.
- Pedagogisk utredning på organisations-, grupp- och individnivå sker i samverkan mellan specialpedagog/pedagog, elev och föräldrar. Specialpedagogen ansvarar för den dokumentationen. Rektor eller specialpedagog fattar beslut om det finns behov av särskilt stöd. Vid behov av särskilt stöd, utarbetar specialpedagog eller kurator ett åtgärdsprogram, vilket följs upp och utvärderas i samverkan mellan specialpedagog/pedagog, elev och vårdnadshavare.
- Förebyggande och hälsofrämjande insatser ska dokumenteras och följas upp av rektor och alla pedagoger vid utvärderingen av elevhälsoplanen i augusti varje år. Elevhälsoteamet gör en utvärdering av gruppens arbete i maj/juni. Elevhälsoplanen och elevhälsoteamets arbete ska synliggöras i skolans systematiska kvalitetsarbete.